Vad händer när du sover?
Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas.
När du sover aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas. Samtidigt minskar produktionen av stresshormoner. Att sova tillräckligt kan minska risken för sjukdomar som förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, depression och utmattningssyndrom.
Vad innebär det här för dig som fotbollsspelare? Sömnen fungerar alltså som ett viktigt verktyg för att din kropp dels ska återhämta sig från dagens träning/match, och dels för att du ska komma så väl förberedd som möjligt till nästa träning/match.
Sömnbehovet är olika hos olika personer
Vuxna brukar behöva mellan sex och nio timmars sömn per dygn -men det varierar från person till person. Det varierar också beroende på hur effektiv sömnen är, det vill säga hur mycket djupsömn du har fått.
Det är förstås skillnad på hur mycket sömn du klarar dig på, och hur mycket sömn du behöver. I genomsnitt sover vuxna cirka sju timmar per dygn, men det kan alltså behövas mer. Testa dig fram till vad som är rätt för dig!
Sömnen är uppdelad i olika sömnfaser
Sömnen är uppdelad i sömncykler på cirka 90 minuter. Under en sömncykel växlar sömnen mellan olika sömnfaser.
De olika sömnfaserna är följande:
Insomningsfasen. I den här fasen är sömnen ytlig och du är lättväckt.
Bassömnen, den så kallade normalsömnen.
Djupsömnen. I den här fasen sker kroppens återhämtning och uppbyggnad. Hjärnan arbetar långsammare och tillverkningen av stresshormon minskar. Under djupsömnen slappnar musklerna av och du är svår att väcka. Om du blir väckt i den här fasen kan du känna dig förvirrad och det tar tid innan du känner dig vaken.
Drömsömnen, som även kallas REM-sömn (REM står för rapid eye movement som betyder snabba ögonrörelser). Under REM-sömnen rör sig ögonen snabbt och hjärnans nervceller har samma aktivitetsgrad som när man är vaken. REM-sömnen är den lättaste sömnen och de som väcks under en sådan period känner sig vanligtvis pigga.
När du har lagt dig, släckt lampan och börjar känna dig dåsig sjunker vakenhetsgraden. Då befinner du dig i insomningsfasen. Därefter kommer du in i bassömnen och efterhand kommer du in i djupsömnen.
Bassömnen och djupsömnen återkommer regelbundet under natten tillsammans med perioder av drömsömn. I början av natten domineras sömnen av den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn längre. Drömmar förekommer under de olika sömnstadierna, men de är vanligast under REM-sömnen.
Den djupa sömnen är viktig för kroppens återhämtning
För att kroppen och hjärnan ska få tillräcklig återhämtning behöver du få tillräckligt av den djupa sömnen. Ju längre tid du har varit vaken, desto djupare blir din sömn. Det är också lättast att sova och få djupsömn när kroppens inre klocka är inställd på att det är natt och kroppens ämnesomsättning är låg.
När du inte kan sova
De allra flesta har upplevt en sömnlös natt på grund av stress eller oro. Det är jobbigt att inte kunna sova några nätter, men det är inte farligt. När det händer kan kroppen ta igen sömnbristen kommande natt.
Om sömnsvårigheterna håller i sig är det viktigt att fundera över orsakerna så snart som möjligt. Det kan bli svårare att komma tillrätta med sömnbesvären ju längre tiden går.
När du inte får en bra sömn fungerar du sämre än vanligt på flera sätt. Då är det svårare att orka med träning och andra vardagliga påfrestningar. Immunförsvaret försämras också av sömnbrist vilket gör att du lättare blir sjuk och skaderisken ökar. För lite sömn påverkar även hjärnans centrum för mättnad och hunger så att du kan känna dig hungrigare. Sömnbrist påverkar också blodsockerbalansen och kan göra dig extra sugen på sötsaker.
Klicka här för att läsa om tips som ökar chanserna till en god natts sömn!