Kan jag lita på det jag stoppar i mig?

Riksidrottsförbundet och Antidoping Sverige avråder idrottare att använda kosttillskott av en enkel anledning: de produkter som finns på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan därför innehålla dopingklassade substanser.

Enligt idrottens dopingregler är varje idrottsutövare personligt ansvarig för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som visar sig vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak.

Antidoping Sverige skriver om hur det i många av de positiva dopingfallen visat sig att den dopingklassade substansen inte funnits med på innehållsdeklarationen på kosttillskottet. Produkten kan då ha varit kontaminerad eller så har tillverkaren medvetet utelämnat den informationen.

Ett annat scenario är att den dopingklassade substansen finns med på innehållsförteckningen, men att idrottaren inte är tillräckligt påläst (och därmed inte förstår att substansen finns med på dopinglistan). Ett exempel är tillskott i pulverform som innehållit metylhexanamin som är en stimulantia som är förbjuden att använda i samband med tävling. Ofta finns metylhexanamin i produktens innehållsdeklaration, men den skrivs med andra namn som geranium, 1,3-dimetylamylamin eller pentylamin. Det används 18 olika namn på substansen metylhexanamin i kosttillskottsindustrin, vilket gör det svårt att jämföra innehållsdeklarationen med dopinglistan.

Så, vad blir sammanfattningen?

En take-away är att området är en djungel, som ständigt förändras. Det som gäller idag kan vara ogiltigt imorgon, och tvärtom.

En annan take-away är att det inte finns någon annan än du själv som måste ta ansvar för det du stoppar i dig. En tränare, kostexpert eller killen i butiken som säljer tillskottet kommer inte behöva ta något ansvar ifall du åker fast, oavsett hur noga du varit i din research. Du får väga för- och nackdelarna.